NÄSTINTILL HOPPLÖST

Efter min tatuering gick jag till centrum och försökte hitta något att ha på mig imorgon. Det kändes så hopplöst. Verkligen helt jäkla hopplöst. Så jag ringer Annika, min fina Annika. Hon är på väg till jakan så hon kommer och hjälper till. Vi kollar, vi kollar och tillslut hittar vi. Ett linne och en transparent skjorta. Vi tvekade och var skeptiska, men det var fan bra jobbat. Jag är mer än nöjd.

Köpte även sånt där klet till tatueringen så nu ska den få bada i klet.

Imorgon vid den här tiden fixar (hahaha) jag mig för att gå till Emelie. Jag är helt sjukt taggad. Jag förstår inte. Jag vill bara gå, nu. Vänta är min starka sida! Å andra sidan så ska jag nog hänga med Annika ikväll och det är ju inte fyskam det heller. Verkligen inte.


Ikväll blir det lasagne med mjölk. Åh, mjölk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback