TILL DIG (fast i hemlighet)

Är det möjligt att du gör mig kärlekssjuk? Finns det något som heter så ens? Isåfall så är det precis det du gör mig.
För ungefär ett år sedan efter mycket ältandes. Ältandes som, att längta till helgen för att kanske ses på en fest hos någon bekant. Ältandes om att övertyga min vän om att ha fest så att du skulle kunna komma dit. Ältandes om att längta till skoldagen skulle vara över så vi skulle kunna prata igen.
Efter ett tag lyckades vi ändå. Få slut på allt ältande och jag lyckades få dina armar runt mig.
Efter några dagar blev jag sjuk. Så sjuk har jag nog aldrig varit. Det var feber, det var förkyldning, det var illamående, det var att inte kunna resa sig upp. Det var hemskt. Men det var precis efter vårat ältande tog slut.

Nu, den senaste veckan har jag tänkt tillbaka på den tiden. Då man hade något att se fram emot. Något att älta för. Jag har ångrat mig, alla misstag jag gjorde efter jag haft dina armar.
Många känslor har kommit tillbaka under den senaste veckan. Och gissa, vad jag har nu? 37,7 graders feber, förkyldning och orkar inte göra något.
Så nu känns det som jag är där igen. Fast, det är bara jag som ältar den här gången.
Det kommer inga samtal efter skolan. Det kommer inga fyllesamtal om att jag inte borde vara med killen jag var med då.
Jag tror du gör mig kärlekssjuk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback