ont

Trodde aldrig att det skulle göra så ont som det gör. Saknaden verkligen svider i en. Ögonen är rödsprängda. Var och sköljde dom nyss.. trodde inte jag såg så blek ut som jag gör. Detta tar verkligen på mig likaså resten av släkten.

Önskar jag var lite som min syster som kan vara så iskall och bara stänga ut allt ibland.

Ska åka och träffa Karå snart, det blir bra.. antar jag.

Kommentarer
Postat av: tutt

de vill du nog inte, de är bättre att släppa ut de än att gå med det inne och få de till ilska ist för sorg.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback