förbannad
Läkaren jag fick träffa angående min tumme måste fan vara den sämsta läkaren i hela Sverige. Ungefär såhär gick mina 2 minuter med honom:
(ute i väntesalen)
Han: Jessica Johansson
Jag: Hej, Jessica! *skaka hand*
Han: Gå in höger där nere.
Jag: Haha, okej.
(inne i hans arbetsrum)
Han: Jaha, vad är fel på dig då?
Jag: Min tumme gör jätte ont känns som jag har brutit den eller något.
Han: Och vad har du gjort för att få ont?
Jag: Jag vet inte, vaknade igår morse och hade jätte ont.
Han: Du kan ju inte komma hit om du inte vet vad du har gjort.
Jag: Vad ska jag göra då? Jag vet inte varför jag har ont och det gör verkligen jätte ont.
Han: Vad vill du att jag ska göra då?
Jag: Kanske känna på den och känna om det känns konstigt?
Han: Jag kan ju inte hjälpa dig om du inte vet vad du gjort.
Jag: Öh, hur fan ska jag få hjälp då?
Han: Vad vill du göra då? Röntga, ta prover om inflammation?
Mamma: Hon i telefonen trodde att det var inflammation så det kanske vore bra.
Jag: Mm..
(han knappar in på datorn och muttrar)
Han: Ta det här pappret och gå och ta prov, ni kan gå nu.
Jag: Det här gav ju jävla mycket, jävla bra läkare.
Sen var jag och mamma arga.
Tog iaf blodprov i armen, första gången, woh! Blödde som satan.
Kommentarer
Postat av: Camilla
någon borde kanske byta jobb!?
vill man inte pedagogiskt ta hand om sina pasienter ska man inte vara läkare!
Trackback